Planering och genomförande av undervisningen

martina.jpg

Äntligen höstlov och en stund att kunna andas ut – lite grann i alla fall.  Så känner väl även mina kollegor, men samtidigt som vi är lediga utnyttjar jag tiden att samla tankarna kring min undervisning dvs planeringen och genomförande av undervisningen.

Läs hela inlägget på Martina Åhmans blogg Martinas klassrum.

Annonser

PASSION FÖR LÄRARE!

teachers-apple.jpg
Lärare är ingen homogen grupp. Ibland kan man få det intrycket när skolan diskuteras på olika sätt. Men, naturligtvis är det inte möjligt att karakterisera en så stor och varierad yrkesgrupp med några enkla ord. Sanningen torde vara att den är precis lika heterogen som många andra yrkesgrupper. På samma sätt som vi möter både fantastiska och mediokra läkare, skickliga och taffliga mäklare eller skarpa och ofokuserade jurister – på samma sätt är våra skolor fyllda av lärare som är allt från lysande till tämligen medelmåttiga.

Läs hela inlägget på Jan Liljegrens blogg Rektor reflekterar.

Att ha höga förväntningar på eleven är att ha höga förväntningar på sig själv…

hogaforvantningar.jpg
Det här med höga förväntningar är svårt. Alla vill väl egentligen ha det, men om man inte upplever att eleverna kan leva upp till förväntningarna finns det såklart en risk att man blir bitter – och eftersom man inte kan fejka höga förväntningar (eftersom dessa tenderar att kommuniceras på andra sätt än medvetet och muntligt, se exempelvis Ambady & Rosenthal 1993) så leder detta till att höga förväntningar förmodligen fungerar bäst när de infrias – vilket blir lite av ett cirkelresonemang.

Läs hela inlägget på Lasse Björklunds blogg På vetenskaplig grund.

Inför utvecklingsmöte 10/10

utveckling
Vi träffas i sal 44 klockan 15:15 för en kort gemensam uppstart.

Presentation av nya plattformen för kollegialt lärande! Här samlar vi allt stoff från utvecklingsdagar men även sådant ni vill bidra med och den uppdateras kontinuerligt. En användbar sida tänkt som en resurs där allas expertis tas tillvara.

I slutet av dagen ska ni välja vilket ”helhetsspår” som känns intressant att ha en auskultation inom. Ni fyller i det här dokumentet efter att ha gått på alla tre stationer.

Programvis besöker råden sedan tre spännande stationer på temat helhet.Varje station startar 15:30, 15:50, 16:10 och vi går mellan stationerna i nummerordning. Naturrådet, Estetrådet, Ek + Sa-rådet.

Klassen som helhet (Karin, P-A) Sal 71. Naturrådet börjar.

Eleven som helhet (Sven & Stephan) Sal 72. Estetrådet börjar.

Programmet som helhet (Lasse & Ellinor) Sal 73. Ek + Sa-rådet börjar.

Sista fem minuterna fyller alla i dokumentet med vad ni vill auskultera inom för område.

Återkoppling? Jajamensan, här på siten!

Growth mindset och tilltro

growth
Läraren måste tro på eleven. Även om eleven själv inte gör det. I synnerhet om eleven själv inte gör det. Att lära sig handlar om att våga tappa fotfästet för en stund. Då måste miljön vara sådan att man törs pröva. Att man törs misslyckas. Att man uppmuntras att göra många fel och lära sig av dem.

Stanford-professorn Carol Dweck har ägnat stor del av sin forskning åt att se hur vår inställning påverkas av utmaningar. Hennes ingång är psykologens, men resultaten av hennes forskning är högst relevanta för pedagogikens värld. I korthet kan man sammanfatta kärnan i tankarna kring growth och fixed mindset med ett citat av Dweck:

“No matter who you are, you can always become a great deal smarter.”

Läs hela inlägget på Jan Liljegrens blogg Rektor reflekterar.

Vad ber professor Linderoth om ursäkt för?

elevVarför ber professor Jonas Linderoth om ursäkt och vilken lärare är det som ska komma tillbaka? Karin Elmquist sammanfattar och reflekterar över Jonas Linderoths nyutkomna bok ”Lärarens återkomst”.

Pedagogikprofessorn Jonas Linderoths debattartikel i Dagens Nyheter 2016-08-24, där han ber om ursäkt för 1990-talets pedagogiska idéer har väckt mycket uppmärksamhet. Han har de senaste veckorna pratat i tv, varit med i Skolministeriet i Sveriges Radios P1 och lockat en storpublik på Bokmässan. Linderoth har förstås också fått kritik, men kritikerna verkar endast ha läst debattartikeln. Bakom den finns dock boken “Lärarens återkomst” (Natur & Kultur, 2016) som ger en betydligt mer fördjupad bild av vad Linderoth vill säga. I den får man bättre svar på vad han egentligen ber om ursäkt för och vad menar han med att läraren ska komma tillbaka. I denna text tänkte jag lite kortfattat försöka redogöra för Linderoths viktigaste tankar. Jag undersöker också om Linderoths påståenden kan bekräftas av andra undersökningar och forskning som till exempel OECD-rapporter och John Hatties studier.

Läs hela inlägget i Karins blogg Reflektioner om skolforskning.

Uppstart i Svenska 1: sociala medier och samarbeten

dator
I år har vi ett nytt upplägg på min skola. Det började med att jag och min kollega, Malin Jonsson, redan i våras önskade att få schematekniska möjligheter för att lättare samarbeta ämnesövergripande i samhällsettorna. Det ledde till att jag undervisar dem i svenska och psykologi och Malin i samhällskunskap och engelska. Utifrån detta hade vi som målsättning att redan från start planera mer tillsammans och helt enkelt ta ett helhetsgrepp om viktiga förmågor och centralt innehåll som berörs i våra kurser.

Läs hela inlägget på Åsa Edenfeldts blogg Strategier för lärande.

Att planera är att reagera: Om ”starka” och ”svaga” skolkulturer

teaching
När jag började arbeta som lärare var planeringen det jobbigaste och mest tidskrävande – och ju fler gånger jag haft samma kurs, ju mindre tid har den tagit i anspråk. Samtidigt upplever jag att planeringsarbetet skiftat fokus till viss del. I början handlade det mycket om att se till att jag var säker på att jag tagit upp allt kursen skulle handla om, samt att jag skulle se till att eleverna hela tiden var upptagna med något; allt var en strävan efter att undvika den situationen att eleverna var klara och att jag inte hade något mer matnyttigt att erbjuda.

Efter hand har jag förstått att mitt utrymme att kontrollera undervisningen på förhand är ganska litet. Visst bör det finnas en riktning och ett tänkt stoff, men allt eftersom växte insikten att det “egentliga” arbetet började först när den aktuella elevgruppen mötte stoffet. Planeringens dynamik är dock mer avancerad än så, och jag tänkte ägna några blogginlägg åt att försöka förstå mig bättre på den.

VAD KAN VI KONTROLLERA PÅ FÖRHAND – OCH VAD UPPSTÅR I SITUATIONEN?

Läs hela inlägget på Lars Björklunds blogg På vetenskaplig grund.

Brister motivationen?

tired-student-at-books

Jag hamnar ofta i samtal med kollegor angående gymnasieelever med bristande motivation. Framförallt på våren, när eleverna går i trean och närmar sig studenten. De är skoltrötta då de borde växla upp och spurta. Vad händer? Tar vi död på deras vilja att lära, upplever de att det inte spelar någon roll? Tar vi inspirationen ur dem istället för att göra dem nyfikna på framtiden? Så kan det inte få vara… Det är nu vi lärare behöver vara skickliga på riktigt, alla elever kan inte älska ditt ämne, men alla kan bli mer engagerade.

Läs hela inlägget på Roberts blogg Lusten att lära.